Söndag & menas dåligt mående för den större

Det märks så tydligt och är sådan skillnad på lördagar och söndagar med Tuwa, lördagarna är hon glad och vill umgås. Men söndagarna är hon instängd på sitt rum, är arg , irriterad och vill inte umgås. Det är så tydligt vad hrr ett med ångest triggas utav. Och denna vecka är ju även känslomässigt tuff och oroande. Nämligen hennes kontaktperson i skolan som stöttar,hjälper,äter med henne ska sluta. Och ännu är ingen ny person tillsatt då hur det blir vet vi inte. Och kan tänka mig att detta oroar Tuwa. Denna människa kom in som en stöttepelare, trygg person som såg och hörde henne och hennes behov i skolan. En person som även gjorde mig som mamma trygg. Att jag visste att det alltid finns en vuxen som ser henne och känner henne. Då det är en lite nervös tid framåt.. det positiva är att två veckor efter denna kommande så har Tuwa prao och sedan är det sportlov. Så vi kan hoppas att någon åtgärd finns tills dess.

Annars har helgen vart lugn,skön och vi har inte gjort ett skit! Vi har sovit till runt 10 både igår och idag, välbehövligt för oss alla. Annars igår så var jag och Tuwa på gymmet. Tuwa körde rehab övningar och jag körde igenom hela kroppen och benen känns idag ;). Sedan igår eftermiddag så kom pappa och Gun och hälsa på. Som smög in och skrämde mig .. trevligt! Idag har vi inte gjort ett lämnat huset. Vi har bubblat, och lekt kollat på handboll och tyvärr blev det ingen medalj för Sverige i detta mästerskap! Nu ska vi se finalen alldeles straxt! Vem tror ni tar hem guldet? Jag tror Danmark vinner, dom är ett fantastiskt lag.

Samtidigt försöker vi gå Tyra i säng, determinerat gap och skrik. Slag och hon spottar! Likadant varje kväll och varje morgon. Kan säga att man blir otroligt trött,matt,frustrerad,ledsen och tillslut blir man förbannad! Hon kan inte förstå det man säger (svårt och förklara), men hon förstör inte att man måste sova för att man ska upp imorgon. För imorgon är det likadant igen för hon kan och har inget tänk i att, det är därför,mamma och pappa ska till jobbet, storasyrran ska till skolan, skolbussen kommer och står och väntar. Hon skiter i det och hon förstår inte alls detta. Nu har vi försökt på att få henne i säng i snart 1h, vi turas om men inget fungerar. Jag kan helt ärligt säga att vi är så otroligt trötta på detta! Det är bråk alla kvällar första med att borsta tänderna, sedan att få henne att lägga sig och sedan att sova. Och alla mornar 5 dagar i veckan. Kan inte minnas en kväll eller dag senaste månaden som fungerar smärtfritt.

Jag prata med psykologen på habiliteringen före veckan, om just detta. Då vi haft kontakt med dom i ca 6 månader om just detta beteende. Får vi hjälp? Nopp, vi har fått tips på olika tekniker för att bemöta henne men dom har vi redan testat! Vi gör allt dom rekommenderar men inget hjälper eller ”biter” på Tyra. Men iaf vi kom in igen på att möjligen göra åter en ny utredning på Autism. Hon genom gick en sådan utredning i förskoleklass där hon föll i ramarna för Autism på alla sätt förutom att Tyra är social. Och därav fick hon ej den diagnosen, för att hon är social!? Det finns många med autism som är sociala och har bra socialt samspel. Och det sa denna psykolog också nu. Men sedan så är många av dessa beteenden som hon har även i IF (intellektuell funktionsnedsättning) diagnosen. Så det är svårt och veta vad som är vad. Vi får se vad som händer! Men här händer inte mycket just nu,i säng får vi henne inte! Gaaah blir så frustrerad.

Jag ska göra ytterligare ett försök nu, önska mig lycka till! Hoppas ni alla haft en härlig helg ♥️

/Sofia

Annons

Vart har veckorna tagit vägen ??

Är det bara jag som inte riktigt hänger med ? Vi går in i vecka 5 på måndag, det har alltså gått så många veckor sedan nyår som jag tycker var nyss.. !!! stanna lite för jag hinner verkligen inte med! dagarna bara går och veckorna rusar förbi, denna vecka har jag nog inte stannat upp en enda dag och tänkt. Dagarna bara går förbi mig och jag hinner inte med, känner flera igen sig? Är det nu man börjar bli vuxen? När man känner att man inte hänger med?

Ja ja, det är ju som det är. Kanske är för att det är mycket i mig själv, väldigt mycket hemma, man har jobbet och man ska också hinna träna, handla ,städa och allt annat. Men iaf fredag och det var dags för att träffa fysioterapeut för Tuwa. Vi fick träffa en jätte trevlig fysioterapeut. Hon kände, klämde,böjde och styrde med Tuwas ben och knä. När Tuwa fick göra övningar så såg hon även att Tuwa viker in fötterna alldeles för mycket. Och detta har vi lyft fler talet gånger med VC och fick tillslut efter några år sedan hjälp via teamolmed med ilägg. Sedan sa dom att hon skulle köra utan och det har vi gjort,eller det ge Tuwa gjort. Men enl.fysioterapeut kan det också vara en liten bidragande orsak till att patella luxerar. Tuwa blev tejpad, hon fick övningar och ska åter på tisdag igen och träffa samma fysioterapeut. Och vi har även fått tid på Team Olmed för ilägg och knäskydd. Enl.fysioterapeut så ska hon försöka springa lite och göra utfall,squat under helgen och fungerar det kan hon testa vara med på dansen i skolan på måndag men försiktig. Så vi håller tummarna…

Fredags kväll = fredags mys som Tyra sa… hon har ju vart hemma sedan Uno dag med feber och genomförkyld så hon såg fram emot att vi skulle komma hem idag och myset kunde påbörjas.

Idag fick Ica Maxi Linköping stå för vår middag, pizza. Deras stenungsbakade pizzor är dom bästa i hela staden.. vi älskar dom! Deras chèvre pizza…. Mums! Ett hett tips, har ni inte testat så gör det! Just nu ligger tjejerna tillsammans (Peppar peppar) i vår säng och kollar film och har mys och vi (Mogge & jag) har myst ner oss i soffan och inväntar handbollen, Sverige -Frankrike.. tuff match har vi men jag hoppas så innerligt att vi går vidare!!! Vårt lag är ju helt magiska,vilken trupp,vilka grabbar och vilket spel. Fantastiskt ⭐️

Nu ska jag vara lite social med mannen, hoppas ni all får en mysig och bra fredag ♥️

/Sofia

Mitt i veckan och sjukling i huset…

Jag ökade min Elvanse (medicin mot ADHD) i september så jag åt 90 mg morgon och 40mg lunch, gick bra och effekten var väl något bättre men efter va 6 veckor ökade denna vidriga ångest. Jag har ångest regelbundet men denna ångest var vidrig, jag bara grät och grät, vaknade kallsvettig på natten, ångesten kunde jag ta på och jag mådde skit. Jag förstod inte riktigt direkt att det var medicinen det kan bero på. Men efter samtal med en vän som också har ADHD och vi pratade om detta så berätta han att han mådde piss på Elvanse och hans ångest öka och ökade. Så i november slutade jag självmant. Det tog några dagar men sedan började den värsta ångesten ge med sig och jag var mitt vanliga igen. Tror ni kan tog kontakt med vården och Psyk? Nopp! Varför vet inte. Efter jul och nyår så kom ångesten tillval och jag har mått vidrigt i omgångar, kvällar och nätter är hemska. Och lediga dagar! Jag har fått samtalskontakt vi Psyk och ska få gå vidare till ett annat team och få mer hjälp. Och då kontaktade även mig kontaktsköterska mig och fråga varför jag ej hört av mig. Och helt ärligt kunde jag ej svara på det riktigt. Men som jag vet så avskyr jag att vara en last för andra även för vården. Och varje gång det är något och hr vart något med medicin att något inte känns bra har jag haft svårt att söka hjälp för jag får känslan att jag inte blir trodd, blir missförstådd och att jag inte kan förmedla mig hur jag känner,tycker och tänker. Och jag vill inte upplevas som den jobbiga,krångliga och missnöjda. Förstår ni hur jag känner ? Men nu idag har jag börjat med en ny ADHD medicin igen, jag har börjat med Atomoxetin. Det är upptrappnings schema i sakta takt. Och kontakt 1 ggr/veckan för kontroll av mående och effekt. Det är biverkningar men vilken medicin har inte det ? Jag är öppen att pröva allt. För nu har jag ätit medicin i 2 år för ADHD och känt hur det är att ha en fungerande medicin och fungera någorlunda normalt. Och det är sådan stor skillnad mot hur jag är och fungerar utan. Så håll tummarna för att denna fungerar 🙏🏻

Igår kväll började den lille i familjen vara så snorig och det ökade i natt och imorse var hon ännu snorigare och så hängig. Feber och snor så idag var Mogge hemma med henne och i morgon är det min tur.. ska försöka jobba lite oxå och vara med på möten via länk, önska mig lycka till 😂 vi hopps att detta vänder fort. Var ju inte så länge sedan hon va sjuk… 1 månad sedan..

Nu ser vi på handboll,kvartsfinal. Sverige -Egypten.. och här hoppas vi innerligt på vinst och just nu leder som med 5 mål och hoppas hoppas det håller i sig.

Hopps ni haft en bra vecka hittills..? ♥️

//Sofia

Vem ska man lyssna på?

Ja då var det detta med Tuwas knä, jag är helt uppgiven. Läkaren som vi träffa förra veckan på vårdcentralen sa att Tuwa fick börja dansa om det kändes bra och ingen smärta. Och det hr Tuwa såklart bitit fast i. Idag ringde jag mortion och idrottskadeenheten och fick prata med fysioterapeut som läste läkarens anteckning kolla på röntgen bilderna och bedömde ingen fraktur. Men hon ska inte idrotta inte dansa och vi fick en tid redan nu på fredag till dom för bedömning av knät och rehab plan. Kan säga att detta togs ej bra emot utav Tuwa. Och jag har full förståelse för det. Och jag förstår också att man som barn litar blint och mer på en läkare. För det man är ”inpräntad” med är att läkare vet allt och det är dom man ska lyssna på,eller hur?

Tuwa är helt förkrossad och arg. Arg på mig för att jag ringde,arg på mig för att detta hände. Arg på mig för att jag säger och rekommenderar att hon ska lyssna på vad fysioterapeut säger. Hon skriker,sparkar och smäller i dörrarna. Och jag känner mig som världens sämsta mamma samtidigt som jag vet att jag ”skyddar” henne troligen framåt. Förhoppningsvis iallafall. Låter jag henne dansa imorgon och något händer med knät så kan det leda till större skador men Tuwa förstår inte riktigt att det kan bli värre och att saker kan gå sönder som gör att hon kan bli utan dans i månader. Livet som förälder, och jag har full förståelse för att hon är förtvivlad för detta är hennes ”liv” och det hon älskar och hennes frizon.. det känns för jävligt rent utsagt att göra så här…. Gör jag rött ???

//Sofia

Varför går helgen så fort ?…

Denna helg har rusat förbi men samtidigt gått långsamt… förstår ni hur jag menar? Morfar hämtade Tyra i fredags efter skolan. Så efter min konferens så möttes Tuwis och jag upp i stan och gick och myste och köpte lite nytt till hennes garderob som hon behövde.

Hennes knä hade fungerat bra i fredags i skolan, smärtan hade förflyttat sig och knät kändes ostabilt men det hade ändå gått bra. Skönt! Är ju enbart trappor på skolan och såklart så är lektionerna högt upp så mycket trappor blir det men det hade känts ok säger hon. Och samtidigt så är det ”gratis” träning av musklerna runt knät.. iallafall uppåt.

Igår lördags så sov vi så länge, Såå sköt och så välbehövligt. Jag har vart så trött dom senaste veckorna så jag är trött (sov trött) dygnet runt. Jag brukar aldrig behöva snooza på morgonen utan när klockan ringer så går jag upp direkt men icke nu, jag snoozar så mycket så jag blir stressad. För jag får knappt upp ögonen! Vad är det för fel? Likaså har det vart i helgen jag somnar runt 22.00 och sover till 10-11. Jag är så trött psykiskt och hjärnan går på högvarv 24/7. Usch alltså, denna trötthet gör mig frustrerad och trött i sig. Känner inte riktigt igen mig. Men jag hoppas det vänder. Det har vart väldigt mycket runt oss senaste tiden men samtidigt så har det ju varit det i 10 års tid, men är det nu det kommer kanske igen!?

På konferensen i fredags så var sista föreläsningen om hjärnan och självledarskap. Det var så intressant,lärorikt och en aha-upplevelse.. mycket som jag kände igen i mig själv men mycket jag lärde mig och hjärnans funktioner. Och så mycket man tar vår hjärna förgivet! Och jag är en av dom, jag tar hela mig själv för givet kändes det som när jag satt där och lyssna. Och jag var/är nog inte ensam.

Tuwa har börjat köra rehab övningar med knät, igår körde vi och jag tränade samtidigt.. mycket man kan höra med balans platta,gummiband och kroppsvikt! Men Tuwa insåg själv igår hur ostabilt knät är och hur mycket hon behöver träna upp det. Imorgon ska jag ringa idrott och motionskadecentrum och be om hjälp. Proffesionellt hjälp så hon kommer igång ordentligt. Nu har vi enbart kört sådana övningar som både jag och Mogge kört när vi pajade våra knän. Och det har nog hänt en hel del sedan dess.

Men efter reningen igår och middag så hoppade jag och mannen ner i spa badet och det var så underbart avslappnande och skönt och precis vad min kropp behövde. Underbart är det, och ett köp vi inte ångrar kan jag lova… trots elen det drar så är det värt det!

Men denna helg som dom senaste tre har vart så avslappnande på något sätt vi har inte haft någon stress,måsten utan bara tagit dagarna, timmarna som dom kommit! Och det har och behöver verkligen vi alla fyra!

Nu kom Tyra hem för en stund sedan och straxt med middag! Inget avancerat idag utan gulaschsoppa,Tyras favorit! Imorgon drar ekorrhjulet igång igen och bara att stoppa ner huvudet och köra på en vecka till!

Hoppas ni alla haft en mysig helg som vi ♥️

//Sofia

Läkarbesök & röntgen avslutade den onsdag …

Det blev inte så mycket sömn inatt, Tuwa var ledsen främst för att dansen låg i riskzon. Hon sa själv att skiter i smärtan det jobbigaste och ondaste är om jag inte kan fortsätta dansa… och höra henne säga så om det som betyder allra mest för henne gjorde ont. Innan läggdags igår så fick hon ta smärtstillande och sedan lindade vi hårt och sedan byggde upp så knät kunde hamna i högläge. Och hon somnade snabbt mest av utmattningen tror jag, men sovit oroligt. Och jag kan inte slappna av när jag vet att mina barn har ont ,är ledsen eller skadade. Ligger och är beredd att agera direkt. Och sedan ringde klockan 06.10, trött va bara förnamnet. Och den tröttheten har funnits där under hela dagen.

Jag ringde vårdcentralen direkt imorse för att höra vad dom tycker. Och vi fick en tid vid kl:15.30 idag. Dom undersökte och klämde och vred. Och det blev remiss upp till röntgen. Ingen fraktur (och det trodde vi inte heller), Max någon spricka som läkaren sa då Tuwa är benskör sedan ätstörningen. Läkaren sa att hon misstänker starkt ligamenten. Knät är svullet men hon kan belasta men det känns ”fel” i knät säger hon. Så denna vecka vila och avlasta. Sedan smyg träna försiktigt upp till smärtgräns. Så nu är det avvakta och se vad som sker och hur det utvecklar sig.

Nu är det handboll som gäller,Sverige-Ungern.. ha en fantastisk kväll♥️

//Sofia

Det kan aldrig riktigt få va bra… va Faan har vi gjort ??

Ja.. denna morgon började som varje jävla morgon.. Tyra skulle inte vakna,sedan skulle hon inte gå upp,inte klä på sig. Färdtjänsten kom 07.20,var Tyra uppe ur sängen? -nej, hade hon kläder på sig?- nej! Kvinnan som är med i bussen knacka på (hon vet hur våra mornar är) och precis då fick Mogge upp henne från sängen och vi fick klä på Tyra i entrén .. och till slut kom hon iväg och väl i taxin var hon glad,skrattar och gjorde släng pussar ♥️

Fina unge ♥️ som jag älskar dig

Mycket sjukdom på jobbet nu då jag kom in och jobba lite tidigare än vanligtvis på tisdagar så tacksam att vi fick i väg henne i taxin idag. Och att komma till sitt jobb man älskar tidigare gör inget. Och efter dessa mornar är jobbet skönt och man får annat att tänka på.

Nu ikväll tog jag mig äntligen iväg till gymmet… stolt att jag bara kom dit.. Tuwa dansar tisdagar & onsdagar så träna samtidigt är smidigt. Inte tränat på 4-5 månader och det kändes,men mjukstarta man ? Nopp,inte jag utan kör intensivt och det känns redan ..

När jag efter träningen hämtade Tuwa så började hon gråta direkt. I slutet av dansen föll hon i hop och knät gick ur led. Hon fick hjälp av tränaren och fick på ett tajt knä skydd direkt. Men hon har ont, är rädd och så ledsen … Fyy Faan och se sitt barn ledsen och va så rädd och ha smärta! Men världens bästa kollegor stöttar och hjälper och vägleder. Hon fick tillbaka knät relativt snabbt. Men är öm såklart och känns konstigt när hon går men hon kan stödja,tack o lov! Men nu har vi tagit smärtlindring,lindad och högläge och imorgon bitti får jag ringa vårdcentralen. Och jag är på vakt om något tillkommer under natten. Min största älskling, vad du ska behöva ta dig igenom!

Zeke kröp upp direkt till henne när vi kom hem♥️

Vi får se vad vårdcentralen säger imorgon men troligen en röntgen behövs. Ibland undrar jag vad vi och min familj har gjort, då vi konstant får motgångar,kämpande och elände! När faaan ska allt vända ? Och när ska vi få lite medgång och tur?

Nu är jag väldigt trött men fortfarande lite adrenalin påslag efter detta med Tuwa och rädd för att hon ska få ont i natt eller liknande!

Men ska försöka blunda innan klockan ringer och jobb .. godnatt på er !!

// Sofia

Inte bästa starten på måndagen & ny vecka …

Ja, det gick skapligt i en vecka iallafall.. Tyra somna i sin säng igår och sov hela natten. Men vakna som många mornar på fel sida. Vi trodde att vi möjligen hade hittat en strategi för att få en lugn morgon men icke. Vi väcker Tyra 06.15 alltså 1h innan skoltaxin/färdtjänst kommer.. då väcker vi henne lugnt sätter på tv:n så hon får vakna i lugnt och ro och i ett mjukt tempo. Vi går in titt som tätt och pratar lite, och då är hon glad och positiv och det känns som en bra morgon. Tills vi ska klä på henne då vänder hon som på en femöring. Och kastar,skriker,spottar och är arg. Hon är helt hysterisk. Vi byter av varann för att kunna hämta andan själva. Klockan går och närmar sig att taxin kommer. Imorse fick jag gå ut och prata med taxin och berätta att det är en ”skit” morgon där vi ej får upp henne ur sängen,på henne kläder osv. Så taxin får åka igen. Och jag får köra henne och då komma försent till jobbet. Men hon är helt hysterisk, det fungerar inte vad vi än gör. Bildstöd har vi och använder,tumstock har vi men fungerar ej, vi nämner ej klockan,säger inte att det är bråttom osv. Vad gör vi för fel? Varför kan inte morgonen få gå bra och fungera skapligt? Finns inte en ända dag på veckan någon av oss kommer sent till våra jobb. Och det är stressande om något.

Idag hade hon även något hon såg fram emot på skolan. Att en pedagog skulle komma tillbaka som fått bebis och vart hemma ett tag. Och denna pedagog gillar hon verkligen och har pratat om honom mycket och vart taggad på att träffa honom idag. Men inte ens det gick att locka med eller vad man ska säga. Inget fungerar! Nu har detta pågått sedan skolstarten i augusti, vad vi än gör fungerar det inte och vi börjar bli otroligt trötta och frustrerande över detta.

Har någon som läser något/några förslag?

/Sofia♥️

Veckan har ändå gått över förväntan…. Lycka!

Då var även denna helg slut, den har gått fort även att vi inte gjort ett skit.

I fredags blev det en tidig kväll eller iallafall för mig och Tyra. Vi somna runt 22.00. Så trött efter denna vecka, första veckan i detta hjul… tar på alla krafter.

Första veckan för Tuwis i skolan har gått över förväntan. Vi starta måndagen med möte, Mogge,jag, rektorn och mentorn och såklart Tuwa. Och det satte nog en bra start, Tuwa ska slippa gå på dessa special engelska lektionerna och ska istället göra annat. Och det känner hon känns bra, ett nytt åtgärdsprogram gjordes får se hur det ser ut när vi ska godkänna det. Ska bli spännande. Inte en enda gång denna vecka har hon ringt och velat hem, stolt mamma! Känns skönt och en bra start för denna termin. Men man märker att hon är helt slut efter en skoldag, det tar så mycket energi från henne, och där måste hon samband med hennes kontakt person hitta stunder för återhämtning. Har även åter igen vart i kontakt med BUP , då vi ännu ej fått tid till läkaren för hennes ADHD. Hon fick diagnosen i juni och vi skulle få tid efter sommaren men nu har det gått en bra bit efter sommaren. Psykologen jag pratade med i torsdags sa att han tror att mesta dels av den ångest hon har är kopplat till hennes ADHD och skolan. Och där av skulle han denna kommande vecka prata med teamet och läkaren om tid för Tuwis. Så vi får se när vi får den tiden.

Där emot så kom i fredags tid till PNUT på sjukhuset, för Tyra. Hon har i många år aldrig riktigt kunnat/velat eller vi vet ej varför men kissa ur sig allt som finns i blåsan. Så vissa dagar kan hon spring upp mot 25ggr. Hon går och kissar sedan torkar vi och efter 10-15 min igen är hon kissnödig. När hon gick på förskolan gjorde man en koll med ultraljud och odlingar för att se om det fanns något sådant ”enkelt” som stod för detta beteende men det gjorde det inte, allt såg bra ut! Men detta går i perioder, när vi var på läkarbesöket i höstas så var vi i en period där hon sprang konstant och då denna remiss skickades men nu är det bättre igen! Så typiskt när vi väl får tid! Men vi kanske kan få hjälp,stöd och förklaring i vad det kan bero på, är det hennes CP skada? Hennes IF-skada? Eller är det något som är fel ? Då vi behöver hjälpa henne i allt och då även till toan, under toa besöket och efter så tär det på oss också.

Men Tyra denna vecka har det vart relativt ok,det är bråk och tjafs på morgonen och det skapar sådan osämja mellan oss och håller i sig hela dagen. Det är svårt och förklara hur våra mornar ser ut och hur hennes beteende är. Men den är övermäktig kan jag lova. Det är mycket som tär i en relation när man lever i en familjesituation som har det tufft. Vi försöker hitta små minuter här och där för att få tid för varann men det är svårt. För oftast dom små stunderna vill man kanske bara få gå på toa själv,duscha i lugn och ro, ta en kopp kaffe eller bara sitta. Men vi har sagt att under detta år 2023 måste vi prioritera oss emellan åt. Vi måste skapa tid för varann och ha roligt med varann.. för livet är inte så roligt, och har inte vart det. Det är slitigt, tufft, smärtsamt och man har inte gjort annat än att slåss för barnen och glömt bort sig själv och oss!

Förra helgen målade vi ju om i Tyras rum och det har vart tufft och mycket gråt att få Tyra att sova där inne. Men vissa nätter har det gått. Men vi får leka, locka,fjäska så mycket för att få henne ens att vilja ligga där. Men det har gått. Hon har velat kolla tv i vår säng innan det är godnatt och det har hon fått och sedan har vi gått in i hennes rum och masserat,töja/sträcka och ta medicin och sedan ljudsaga och vi har fått legat där med henne tills hon somnar. Men det har ändå gjort att vi har fått sova ihop. Och bara det är behövligt i en relation/äktenskap. Så vi hopps att detta kommer fortsätta bra och att det tillslut går automatiskt och inte blir några frågor/funderingar att sova med mig. Håll tummarna för oss!

Idag är det tulpanens dag, har ni köpt några tulpaner? Det har jag och jag älskar verkligen denna blomma.. så krispig och vacker!

Tack för att ni läser ♥️

//Sofia

Hon fixar detta.. min stjärna

Jag vet att det var många barn som hade en tuff söndag och även måndag beroende på vilken dag det är dom går tillbaka till skolan efter jullovet. Tuwa hade det så tufft och ju längre in på eftermiddagen och kvällen vi kom blev det värre. Till slut fick hon ta sin ångest medicin som är vid behov. Den hjälpte henne så hon somnade och sov hela natten.. morgonen kändes ändå okey fram tills bilen gick mot skolan. Jag kör alltid henne till skolan måndagar & tisdagar och Mogge hämtar alla dagar förutom tisdagar för då hämtar jag henne. Men iallafall hon var helt tyst i bilen,svarade inte på tilltal utan ångesten kom tillbaka. Men hon gick ur bilen och mot danssalen och sedan visste hon att den där lektionen som skapar ångest både för personer i klassen som hotar henne i höstas men även för att hon har svårigheter. Men just under den lektionen hade vi möte med skolan så då var hon med lärare och mentor men även Mogge och mig på länk via mest. Vi hade möte om höst terminen,uppföljning av åtgärdsprogrammet och även skriva nytt. Prata om plan och mående. Tyckte det var ett okey möte och vi ska ha uppföljning också. Utredningen på logopedmottagningen är ännu ej igång då skolan strula till det som alltid men hoppas inom kort att det börjar. Men skolan utgår ändå från att hon har dyslexi samt dyskalkyli, då dessa svårigheter finns.

Har haft kontakt med BUP idag som ska be psykolog kontakta mig för vidare samtal med Tuwa och hennes ångest och sociala fobi/ångest! Så hoppas även att det kommer åtgärdas med verktyg inom kort.

Men hon var i skolan hela dagen och det hade ändå känts okey säger hon. Men hon är helt slut. Det tar så mycket energi av henne så hon somnar när hon kommer hem och sedan somnade hon vid 21,00 igen! Älskade unge ♥️

Tyras beteende på morgon fortsätter, och nu är det vardag igen.. vi försöker få henne att sova i sin säng i sitt rum som ligger precis bredvid vårt . Men igår höll hon på fram till 23.00, skrek kasta spotta och vägra sova,lägga sig till slut orkade vi inte så det sluta med att hon sov bredvid mig igen. Idag började vi m redan kl:18.15 med natt rutin, men det gick väl bättre i dag men en fight! Hon ville kolla tv innan släckning i min säng och sova sedan i sin (sa hon), när det var tajm för att släcka kl 20 så började det! Till slut fick Mogge henne lugn efter mycket fjäsk och lirkande men hon sover just nu i sitt rum i sin säng. Men nu sak ar jag juh henne här bredvid mig.. va knäpp man är! Men i längden tror jag att det är bra att hon sover i sin säng i sitt rum,lr har jag fel? 2 år har hon nu sovit bredvid mig varje natt.jag förstår och vet att det är trygghet men gör vi fel som försöker få henne att sova i sitt rum?

En av anledningarna är ju att två år utan att sova tillsammans som par förutom dom nötterna hon är i Ekängen. Att man har olika sovrum egentligen mot vår vilja eller vad man säger! Såklart att jag vill sova med min dotter utan tvekan men även med min man. Förstår ni? Äktenskapet tar också lite ”stryk” av detta räcker med allt annat vi behöver tampas med som är omänskligt och som sätter äktenskapet och familjen på prov gång på gång. Någon gång och någonstans måste kunna vara vår plats tillsammans för att få energi ,närhet, kärlek och bara få hålla om varann och den man älskar!

Det blev halv flummigt detta inlägg men jag bara skrev vad hjärnan ville!

Tack för att ni läser♥️